Ledare: Stärk kompetensen på HVB

Nyligen presenterade Socialdemokraterna förslag för att stoppa gängkriminalitet på HVB-hem. Samtidigt försöker regeringen få tillsynsmyndigheten IVO att stänga ner hem med kriminella kopplingar. Att hindra kriminella från att driva HVB bör det råda blocköverskridande enighet om. Frågan är vem som blir först med att adressera elefanten i rummet, nämligen personalens bristande kompetens.

På HVB-hem ska barn och unga med allvarliga problem, som missbruk eller kriminalitet, få vård och omsorg. Mot den bakgrunden är det minst sagt kontraproduktivt att flera sådana hem visats sig drivas av kriminella, vilket Polisen uppdagade i en rapport. Polisen har bland annat funnit flera boenden som drivs av organiserad och släktbaserad brottslighet, med individer från kriminella nätverk bland sina anställda.

Socialdemokraterna vill att det ska bli lättare att stänga HVB-hem med gängkopplingar, och att företag som missköter sig i en kommun inte ska kunna starta nya hem i andra kommuner. Samtidigt har regeringen gett IVO i uppdrag att styra upp tillsynen, och med de verktyg myndigheten redan har stänga ner verksamheter med kopplingar till kriminalitet. Här måste regeringen sätta fart, menar man allvar med att stoppa kriminella aktörer bör exempelvis kommunerna ha rätt att få samma information om kriminalitet i välfärden som Polisen har, vilket inte är fallet i dag.

Att få ordning och reda bland ägarna till HVB är det absolut minsta man kan begära. Steg två borde vara att se till innehållet i själva verksamheten. Varje år placeras över 6000 barn och unga på HVB. Många har svåra erfarenheter i bagaget, med bristande skolgång, hälsoproblem och en eller flera NPF-diagnoser. Personalens kompetens är avgörande för om dessa ungdomar faktiskt ska få rätt vård och kunna lämna HVB starkare, friskare och på ett spår som leder till utbildning och jobb.

Men så ser det inte ut. Enligt IVO saknar drygt hälften av personalen utbildning med inriktning mot vård och behandling av barn och unga. Vidare saknar drygt en tredjedel av personalen utbildning utöver gymnasiet. Samtidigt visar andra studier, som forskningsrapporten "Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet" (SNS 2023) att högre kvalitet på samhällsvården sänker brottsligheten.

I en utredning om samhällsvård som lämnades till regeringen förra året rekommenderade utredarna bland annat att Sverige bör införa kompetenskrav för personalen på HVB. Detta går i linje med hur det ser ut i övriga nordiska länder, där kraven för att få arbeta på institutioner för barn och unga successivt höjts.

Att varken höger- eller vänstersidan i politiken lyfter detta är talande. Att genomföra en sådan reform, särskilt med tanke på den stora personalbrist som råder inom alla välfärdsyrken, skulle kräva en stor och kostsam satsning på påbyggnadsutbildningar och kompetensutveckling. På den punkten är dock forskningen tydlig. De sociala och ekonomiska kostnaderna för ungdomar som fortsätter på en brottslig bana är ännu högre.

Victoria Seemann/SNB